Korsvirkeshuset

Sjöhistoriska rummet

Under 1800-talets andra hälft och fram till mellankrigsperioden blomstrade segelsjöfarten längs Kalmarsundskusten. Timmernabben var ett av de livligaste sjöfartssamhällena och hade i början av 1900-talet ett tjugotal segelfartyg. De flesta seglade givetvis på Östersjöhamnar, men flera av de mellanstora gick ganska stadigt på England. Av de allra största seglade några mer eller mindre regelbundet på Syd- och Centralamerika, bl a Falklandsöarna.

Samhället Timmernabben har vuxit upp omkring segelsjöfart och varvsrörelse och i viss mån även keramiktillverkning. Sjöfarten och skeppsbyggeriet är sedan länge borta och därmed fartygen och varvsanläggningarna. Kvar som minnen av dessa verksamheter finns bara skrifter, fotografier och föremål. I skrifterna kan man inte bara läsa namnen på de, ofta exotiska, hamnar som Timmernabbens fartyg besökte, utan också om dramatiska händelser på de stora haven.

I Korsvirkeshuset i Timmernabben kan Ålems hembygdsförening i ord och bild visa hur sjöfolket och deras familjer levde i slutet av 1800- och i början av 1900-talet.

Vid småbåtshamnen nedanför Korsvirkeshuset finns ett däckshus från Sveriges en gång största brigg – SVEA – som hörde hemma i Timmernabben i 27 år. Under de, tyvärr ganska korta, tider som det s k Sjöhistoriska rummet i Korsvirkeshuset är öppet finns kunniga guider på plats.

Lotsbåten

Denna båt var under åren 1912 – 1936 lotsen Viktor Sjöbergs tjänstebåt vid Timmernabbens lotsplats. Lotsningen fanns från 1800-talet och fram till 1929 på ön Matge, ofta kallad Lotsholmen. Då flyttades den ytterligare lite längre ut mot Kalmarsund; till Väderön. Där fanns den sedan kvar till nedläggningen år 1936.

Efter sin tid som lotsbåt har båten gått i olika händer som fritidsbåt. I början av 1980-talet skänktes den till Kalmar Sjöfartsmuséum och har sedan dess förvarats på olika platser i Kalmar, senast i ett hamnmagasin på Barlastholmen. I samband med att vandringsutställningen ”Människor och båtar i Norden”, sommaren 2001 visades i Kalmar hamn togs båten fram och visades på kajen vid utställningen. Efter utställningen tyckte vi som har engagerat oss i ”sjöhistoriska rummet” i Korsvirkeshuset att den gamla lotsbåten inte åter borde gömmas i något magasin i Kalmar, utan komma ”hem” till Timmernabben, där den inte bara varit tjänstebåt, utan också en gång byggts. Den byggdes 1912 av skepparen, båtbyggaren och snickaren Carl Green, Timmernabben. Kalmar Sjöfartsmuséum visade sig vara välvilligt till förslaget och har nu deponerat båten hit och hamnförvaltningen i Kalmar fraktade den till Timmernabben.

Hondurasmahognyn i akter- och sidotofterna hämtades en gång hem av kapten Emil Löfgren på skonertskeppet Tärnan vid någon av fartygets resor till Centralamerika och Västindien.

Upprustningen har gjorts av frivilliga krafter under hösten, vintern och våren 2000-2001 med bistånd av välvilliga sponsorer.

Klicka på valfri bild för att öppna bildspel

Bli medlem