Meny
Ett unikt muséum över mekanisk industri med sopbilstillverkning som samtidigt visar hur den mekaniska industrin har utvecklats i Sverige från slutet av 1800-talet till dagens mekaniska industri.
Muséet visar förutom sopbilstillverkning även ett komplett skomakeri, ett ritkontor och en rad mekaniska verktyg. Det ger en god bild på en nyligen svunnen tid.
Här finns en lång rad olika modeller och bilder som visar en mekanisk industri under en tid när den svenska industrin utvecklades som mest. Vidare finns en lång rad maskiner och verktyg som illustrerar denna utveckling. Muséet ger en god inblick för tiden före datoriseringen.
Bild från den första verkstaden, Norrbacken i Tålebo
Från vänster: Bernt Simonsson, Emanuel Gustavsson, Harry Gustafsson, Tor Sjösten, Anker Wiede, Adolf Löv, Gustav Albin Nilsson (utflyttad till Norge), Nils Karlsson, Petrus Gustavsson och Karl Gustav Gustavsson.
Fotot är taget år 1909 av Gustav Gustavsson, som därför inte är med på kortet. Han sysslade mycket med fotografering. Verkstadsbyggnaden revs år 1984 och jämnades då ut med marken.
Det var en gång en herre, som hette Johan Pettersson. Han flyttade från Jönköping omkring 1870 till Tålebo i sydöstra Småland. Där byggde han en snickeriverkstad och smedja och började tillverka hästvagnar samt reparera jordbruksmaskiner åt lantbrukarna i Tålebo. Han döpte företaget till Norrbacken.
Efter några år anställde Johan Pettersson en ung man, som hette Karl Gustavsson. Han var inte bara en duktig mekaniker. Han tog också på bästa sätt hand om mästarens dotter, vilket resulterade i ett äktenskap med fem präktiga söner.
Karl Gustavsson erövrade inte bara dottern i huset. Han blev också med tiden ägare till hela rörelsen och utvecklade smedjan till en mekanisk verkstad med flera anställda.
Äpplet faller inte långt från päronträdet – Karls söner visade sig ha mycket stor fallenhet för mekaniska ting. Äldste sonen Gustav lämnade för en tid Tålebo för att skaffa praktik och kunskaper på andra håll.
Full av vetande och arbetslust kom han hem. Råolje- och bensinmotorer konstruerades och började tillverkas. Den gamla smedjan blev för trång och bra gjutgods blev snart en nödvändighet.
Därför inköptes ett markområde i Tålebos grannby Blomstermåla. Här byggdes ett gjuteri och en mekanisk verkstad som fick namnet Norrbackens Gjuteri och Mekaniska Verkstad. Den kom långt senare att kallas Norba.
1917 köptes företaget av tändstickskungen Ivar Kreuger och då ändrades firmanamnet till Maskinsfabriksaktiebolaget Norrbacken. Tillverkningen övergick mer och mer från motorer till hyvelmaskiner.
Vid den svåra depressionen i slutet av 20-talet gällde det att finna arbetstillfällen. Ett på den tiden försummat område var sophanteringen. Detta var kanske räddningen för Norrbacken, ty här kom man in på något, som med tiden skulle bli av största betydelse för företaget. Det hela började med tillverkning av sop- och latrinkärl och fortsatte med vagnar för sophämtning. Vagnar som drogs av hästar. Tillverkningen av hästfordon upphörde 1934 och samma år tillverkades den första sopbilen.
Bilarna utvecklades och kunde ta större och större last. Idén att komprimera avfallet föddes. Under en period i mitten av 30-talet koncentrerades arbetet på utvecklingen av komprimeringsanordningar.
1937 levererades de första två sopbilarna som kunde komprimera dess last. Den ena till Oslo, den andra till Göteborg. Göteborgs Renhållningsverk använde sin bil som reservbil ända fram till år 1962.
Enskild medlem: 200 kr
Familjemedlemskap: 300 kr
Betalning via bankgiro 5574-9097 eller swish till 123 525 04 93.
Mer info finns i mailet du får som bekräftelse när du fyllt i formuläret.